Black Friday

Igår natt vid midnatt började det som kallas Black Friday. Black Friday börjar alltid natten efter Thanksgiving. Det är förmodligen USAs största reashoppingdag. Vissa affärer öppnar vid midnatt, andra till och med tidigare, och andra kring 4 tiden på morgonen.
Elektronik är en stor grej att handla på Black Friday. Människor har tältat utanför Best Buy i två dagar innan Black Friday för att komma in först. Galet. Köerna går runt hela byggnader redan innan butikerna öppnat.

Några tjejer åkte till Mall of America vid midnatt, men jag stannade hemma och sov istället. Dels för att jag skulle upp och jobba vid 7, och dels för att vi åker till Florida (!) på lördagsnatten, så jag behövde verkligen den här natten för sömn.
Men aldrig att jag skulle missa en upplevelse som Black Friday, så jag drog med mej barnen till mallet istället på förmiddagen idag, haha. Köpte en klänning, en långärmad spetstopp och en volangtopp. Och då shoppade jag egentligen inte. Åkte faktiskt in för att returnera två plagg. Och med två barn är det inte så enkelt att trängas på den största rean i USA kan jag säga!

Köpte såklart också en kamera. Vad är Black Friday utan elektronikinköp? Köade dock inte två dagar för den, inte ens en timme. Satt vid köksbordet och åt frukost i all sköns ro medan min hostdad köade. Och trängdes. Och armbågades. Tack för det.

Happy Thanksgiving!

Idag är det Thanksgiving!
(torsdagen 24. november)

Började morgonen med en mimosa i handen och sedan satte vi oss ner vid frukostbordet med american pancakes och sirap, hashbrowns, bacon och ägg. Efter frukosten slog vi oss ner i vardagsrummet och såg på amerikansk fotboll, medan vi bläddrade igenom alla hundra reklamtidningar för Black Friday.

På eftermiddagen gav vi oss iväg till Amys föräldrar för den stora Thanksgiving familjemiddagen. Vi var totalt kring 25 personer och vi hade jätteroligt! Hade träffat de flesta innan, men två killar och en tjej i min ålder träffade jag första gången nu, eftersom de studerar på college så långt härifrån att de bara kommer hem för holidays, vilket ju är lite synd.

Maten bestod huvudsakligen av kalkon förstås. Har faktiskt ett fotot på mig och kalkonen, men har inte det här just nu. Kommer senare jag lovar. Det fanns också mashed potatoes, sweetpotatoes med marshmallows, green been casserole (som var riktigt god), cranberryröra och turkeystuffing. Till efterrätt hade vi pecanpie, pumkinpie och äppelpaj. Måste ju smaka på både pekanpajen och pumpapajen eftersom jag inte ätit det tidigare. Oj vad mätt man blev. Saknade inte precis kalkonen där.

Så var min första (och sista. I alla fall på länge) Thanksgiving över. Kan säga att det hela handlar om mat och amerikansk fotboll. I ett nötskal. Men det var roligt! Känns alltid kul att göra nåt jag bara sett på film innan.

B&J's

Dog lite av lycka igår när jag strosade förbi mataffärens glassdisk. Inte för att jag hade tänkt kolla på glass. Råkade bara vända på huvudet i rätt ögonblick. Och vad såg jag om inte miniburkar med Ben & Jerry's! De ryms till och med in i min egen frys, så jag behöver bara gå tre steg från min säng för att hämta en burk.
Det här är bara början på mina kommande slöa-morgnar/dagar/kvällar-i-sängen-med-Ben-&-Jerry's. Ack så livet ler ibland. Så mycket mer än en stor jenkkisäng och B&J's behövs det inte.

Om jag inte nyss upptäckt att jag tappat bort min kamera skulle jag ta en bild. De här burkarna är alltså inte alla mina. (Än) Jag höll mig snällt till EN burk Chocolate Fudge Brownie.

Gopher hockey

Kom just hem från en Gopher hockeymatch i Minneapolis. Det var roligt! Vi vann med 5-0 mot South Dakota (tror jag...). Åkte med Eva och Bigi ner till Minneapolis, plockade upp Ian, Drew och Jake  och stack till arenan. Vi fångade också Goldy, the mascot! Som ju inte är en bäver, inte heller en chipmunk, utan en gopher förstås. Men det fattade ju inte vi tjejer...



Det var kaos på vägarna, första snöfallet idag... Det är redan ca 10 cm snö! Överallt på motorvägarna  ser man bilar som har kört i diket. Efter matchen när vi körde mot Ians place var varannan bil fast i isen, de slapp ingenstans. I ett skede hoppade killarna ut ur bilen och skuffade på bilen framför oss så att den kunde komma vidare. Det är helt galet. Ser inte framemot att köra i snön här.

Breaking Dawn

Seriöst.

Breaking Dawn var bra. Jag gör ingen jämförelse med boken, obs. Men som slut på ett nio timmar långt marathon var den bra. Jag skrattade och grät under filmen. Jag höll på att svimma, vilket inte var så trevligt. Eftersom jag ju satt ner och inte hade någonstans att svimma, började jag hyperventilera istället, vilket var lite obehagligt det med. Men vad offrar man inte för en film man väntat på i ett år.

Så gott som alla salar i biografen visade Breaking Dawn. När vi marathonare under en paus i andra filmen gick ut i korridoren såg vi människomassor sitta och köa in till midnattsvisningen. Och då var det flera timmer tills den började. Kan säga att det var skönt att slippa det och istället mysa i biosalongen med Edward Cullen och ja, resten.

Twilight Marathon!

Ska idag på Twilight Marathon med Eva, Bigi och Nadja och jag är så excited att jag knappt kan sitta stilla. Jag lyssnar på Breaking Dawns soundtrack och får rysningar bara jag tänker på kvällen.



Marathonet börjar idag kl 4.45 med Twilight. Jag kommer missa i alla fall en del av första filmen, eftersom jag måste köra Mykenna på dansträning först. Men det gör egentligen ingenting, jag har ju sett den ungefär hundra gånger ändå. Sedan fortsätter marathonet med New Moon, och efter New Moon börjar tredje filmen, Eclipse.
När klockan slår 12 kommer jag vara så spänd att jag kommer hoppa upp och ner i biofåtöljen när Breaking Dawn äntligen börjar. Tänk er nu, bröllopet och allting kommer äntligen visas!
Alla som inte tänker gå på midnattsvisningen, lyssna natten till ära på Breaking Dawn soundtracket på youtube eller nåt.
Åååh kan inte vänta mer!

Tyvärr är mitt biosällskap alla team Jacob, så får se hur kvällen slutar..

Minnesota-Wisconsin

Dagen efter att pappa åkte tillbaka till Finland gick Eva, Bigi, Jaqueline och jag på en Gophers football match. Det var hur kul som helst, den här gången hade vi säsongsbiljetter så våra platser var bra! Tyvärr förlorade vi big time mot vår värsta fiende Wisconsin... Men det var roligt i alla fall. Tror jag börjar förstå reglerna så småningom.

Jaqueline, Eva och jag framför Minnesota Gophers stadium i Minneapolis, klädda i guld och vinrött, Gophers färger.

Efter matchen gick jag på en date på en trevlig restaurang downtown Minneapolis. Fick såklart skjuts hem, så lite efter tolvslaget hoppade jag ur bilen hemma. Men nej, jag förvandlades inte till askungen eller en pumpa eller nåt.

My favorite-Katja left me

Omistan tämän inläggin maailman parhaalle Katjalle. Jos osaisin tietokoneellani tehdä sydämen, tekisin.

En ikinä unohda kuinka istuttiin autossa Downtownissa keskellä yötä hokien "ihan kuin kertoisit mun elämästä" vuorotellen. Tai kuinka me aina pelättiin varjoja Ruthin kellarissa (minä ainakin). Tai sitä kun istuit pelkääjän paikalla mun autossa kertoen kuinka hitaasti ajan ja kuinka sitten ylpeänä kerroin sulle että ajoin kotiin 80 mph. Tai meidän lettu/lätty-kiistaa ja puheluja ja tuplatekstailua sun hosteista. Tai sitä miten me juostiin MOAlla sinä etsien kirkkaita, hauskoja kenkiä ja minä mustia, tylsiä korkkareita ja kuinka me yhdessä yököteltiin jelly-shotteja (ja sitten kummiskin otettiin niitä halloweeninä). Sitä kuinka me löydettiin toisemme housepartyssa ranskalaisen avulla ja kaikkea muuta mitä lyhyessä ajassa ehdittiin.

Meksikolaista MOAlla

Katja Golden Valleyssa

Golden Valleyssa oli aina hauskaa!

Siellä ne tyhmimmät ideat keksittiin

Olet kirsikkani!

Kiitos että tulit Halloweenjuhliin! Oli megahauskaa olla Marilynin seurassa. Arvaa nauroinko kun eräs henkilö (josta kerron kaiken myöhemmin) kertoi siitä kun melkein ajoit sen jalan yli xD

                                                         Katja has now left the Twincities.

Tulethan takaisin pian! Ja älä anna mun odottaa kirjettäni liian kauan, täällä alkaa jo olla kylmä. Ja mulla on sua kauheen ikävä.

Shopping with my dad

Förutom Wild-matchen och träningen shoppade vi ganska mycket medan pappa var här. Vi spenderade en och en halv dag på Mall of America, en dag i Albertville, några timmar i Stillwater och våra morgnar på Maplewood Mall och Rosedale Mall. Vi testade också olika restauranger. Bubba Gump på MOA var favoriten!

Albertville. Min bil.

Navy eller gräddfärgade? Gräddfärgade eller navy? Hade från början planerat att ta båda, men det blev bara de gräddfärgade istället.

Vi lagade också mat en dag. Två dagar egentligen.

Pizza på G

Som sagt var vi i Stillwater också. Det är en söt liten town, där en flod avgränsar Minnesota från Wisconsin. Vi bestämde oss för att köra över bron till Wisconsin också, haha.

Står i Minnesota, och på andra sidan floden ser ni Wisconsin.

                                     Ena dagen tog vi barnen med till Stillwater

                                   Såklart åt jag Reissumies och lösgodis hela veckan

Minnesota Wild and me

Dagen efter att pappa anlänt till The Twincities gick vi på en Wild hockeymatch med mina hostföräldrar. Vi satt på tredje raden bakom målet och det var helt otroligt kul! Minnesota Wild vann med 5-0 (eller var det 5-1...?) Det var en spännande match och de sparade inte på knytnävarna heller.

Dagen efter gick vi tillbaka till arenan på deras hockeyträning och pappa intervjuade Niklas Bäckström som är Wilds ena målvakt. Artikeln är klar och finns på s 32-33 i förra veckans torsdags-HBL (10.11.2011). Jag pratade också med Bäckström innan han gick ner till intervjun med pappa i omklädningsrummet. Han var jätte trevlig och frågade en massa, och det var kul att tala finlandssvenska så här långt hemifrån.

Ni kan ju gissa vilken spelskjorta jag köpte för matchen; Jo, Cullen förstås!

Mikko Koivu är Minnesota Wilds lagkapten! Nästan så att jag steg upp och skrek HYVÄ MIKKO på ren finska för att få lite kontrast till alla som skrek Go Koivyy.

Ett av många slagsmål mellan Minnesota Wild och Vancouver.

I Exel Energy Center i St Paul på Wilds hockeyövning dagen efter matchen

Josh Harding, Wilds andra målvakt. Han gav sin ishockeyklubba åt mig!

Hihi. This is fun!

Josh Harding i målet på träningen

Lite chatt med Niklas Bäckström. Tyvärr syns jag inte själv på bilden, men tro mig jag var där.

Jag med Hardings hockeyklubba och pucken jag fick av nr 6 och 18

Pappa, Niklas Bäckström och jag. Vi talade båda två med Bäckström, men det här är den enda bilden vi tog av oss

Kan säga att det här går i kategorin det coolaste jag gjort. Att gå till en ödslig arena med bara ett proffsigt hockeylaget i rinken, att high fivea alla spelare, att få lite klubbor här och puckar där och prata inte bara med Niklas Bäckström utan de andra spelarna också är nåt i alla fall jag inte gör varje dag.

(Bilderna tagna av pappa och min hostdad)

Airport today

Om ca fyra timmar ger jag mig iväg mot flygfältet. Pappa kommer och hälsar på! Såg honom senast på Helsingfors-Vanda flygfält för lite mer än tre månader sedan. Tänk så tiden flyger... Ska bli roligt att visa honom runt i min nya stad, stat, land.

Kollar på internet var hans flyg är just nu. Hoppas de inte hamnar nödlanda, de är ovanför Grönland för tillfället. Där är det helt säkert ännu kallare än här, brrr.