6 months and one day

Igår var det min 6-månader-i-USA-dag. Jag förstår inte hur fort tiden har gått. Kommer ihåg mitt första inlägg här på bloggen som började med ungefär "för 17 dagar sedan stod jag hemma i hallen och...". Då tyckte jag att jag varit här länge. På 17 dagar hade det hänt så mycket att det kändes som en månad ungefär. Nu har jag varit här i 6 månader och det känns verkligen inte så. Tiden bara flyger förbi och jag blir till och med lite ledsen när jag vet att jag bara har hälften av mitt år kvar.

Under mitt amerikanska halvår har jag gjort en massa, känns det som. Jag har bott på campus, studerat 4 credits åt mig, varit i Chicago, blivit kär i min Blackberry, gjort Trick or Treating, gått på collegefester, varit i Florida, åkt igenom hela Wisconsin, firat amerikansk jul, gått på 3 amerikansk fotboll-matcher, haft min första Thanksgiving, gått på några väldigt amerikanska dater, varit i New York TVÅ gånger, lagat hundratals peanutbutter-jelly smörgåsar, varit på en baseballmatch, träffat en massa härliga människor, både amerikaner och andra, varit med i en TV-show, överanvänt mitt amerikanska bankkonto, gått på två hockeymatcher och en MASSA mer.

Ser fram emot min andra hälft av det bästa året i mitt liv! I planerna just nu ligger det i alla fall en roadtrip till Mount Rushmore i South Dakota (presidenthuvudena i berget), en resa till Californien (eller två), ett veckoslut i Chicago över St Patrick's Day, kanske Florida igen, och hur mycket annat som helst!

Nu ska jag gå och njuta av första dagen av resten av mitt år, ha det bra!

Smoothies at the mall

Tisdag. Inget nytt under himlen, på förmiddagen åkte CC och jag till Rosedale mall på vår vanliga tisdagsshopping. Vi båda köpte varsitt par sommarsandaler men det var det. Vi köpte inget från Victoria's Secret, inte ens från Hollister. Istället satt vi oss ner och tog varsin smoothie. Och gjorde bort oss lite också, men det är en annan historia.

Efter några timmar åkte vi tillbaka och jag körde ett snabbt varv hem innan jag åkte vidare till en enorm arts and crafts-butik och köpte material till min scrapbook jag ska börja jobba på. Spenderade över en timme med att välja ut album, papper och klistermärken, gick gång upp och gång ner och det fanns bara mer och mer att välja på, det var helt galet. Till sist kom jag ut i alla fall och killen i kassan gillade min accent, haha. Han kanske kände sig tvingad att ge någon sorts komplimang eftersom jag shoppade för så mycket, haha! När jag kom hem började jag välja ut lite bilder till scrapbooken, men det var ju svårare än jag trodde. Hur ska man välja ut de bästa bilderna när man har hundra bra och man vill ha alla med?

Det här är vad jag ska komma igång med, sen får jag springa tillbaka när jag vet bättre vad jag behöver.

På kvällen åkte jag surprise surprise över till Ida och vi körde ner till Bierstube på Open Mic (jag vet, ni läser inte om nåt annat här på bloggen mera, men det är ju det som händer hela tiden, haha!). CC kom lite senare efter att hennes collegekurs var slut. Vi skrattade så mycket så jag fick sjukt i magen, drack en massa och letade igenom alla våra mynt för att CC samlar på quarters från alla stater. Stället var tommare än vanligt och de som sjöng var lite äldre, men vissa av dem var riktigt bra i alla fall!

Ida har säkerhetsavstånd, hahaha!

It's snowing

Snowtubingen igår på au pair-meetingen var jätteroligt! Vi band fast våra ringar i varandras och åkte ner alla sju på en gång, hur kul som helst!





Idag snöade det, så nu har vi äntligen lite snö (snön på snowtubingen är inte äkta). Inte för att jag klagade innan, men... Så efter lunch gick jag och barnen ut på gården för att åka pulka och sen drack vi lite varm choklad med marshmallows och grädde. Efter det somnade de väldigt fort och jag kunde kolla på My Fair Wedding, haha.

På kvällen träffades CC, Ida och jag på Caribou med en ny au pair från Brazilien. Och nu har vi hela veckoslutet planerat redan, bland annat ska vi ha lite hot tub, shopping på Mall of America (för att de andra måste smaka på min proteinshake på MOA, hahaha!) och livemusik. Så nu är det bara att vänta på veckoslutet då!

WBL Bierstube!

Så kom lördagkvällen och jag hoppade i bilen för att träffa Ida och CC på Caribou på lite kaffe innan vi skulle vidare på middag och livemusik. Satt där vid brasan någon timme med våra kaffen och smoothies och snackade om Idas bok hon ska skriva! Heja Ida!

Sen stack vi vidare till Bierstube i White Bear Lake, där vi inte varit förut. Tisdagkvällar brukar vi ju åka in till en Bierstube i Oakdale för Open Mic-kvällar, vilka jag bloggat om tidigare. Det här var samma kedjas pub men på ett annat ställe, och de som uppträdde ikväll fick inte sjunga några covers. Slog oss ner vid bordet närmast scenen och beställde vår middag. På ett ställe där de har kanske två vegetariska rätter var det inte så enkelt att hitta nåt bra, men med lite kreativitet funkade det bra till sist. Till Bierstube skulle jag aldrig åka bara för att äta middag, för deras mat är inte så god. Men det är det härligaste stället som finns när de har sina Open Mic-kvällar. Man kan sitta där hur länge som helst och bara lyssna på alla otroligt begåvade människor och njuta av den härliga stämningen som råder varenda gång.





De började uppträda vid 8 och alla var helt sjukt bra! Några av dem hade vi sett sjunga förut i Oakdale, men några var nya. En kille vi inte sett förut sjöng sina egna låtar, han var helt jättebra! Man såg på honom att han verkligen njuter av vad han gör, och det är så roligt att se sådana människor uppträda. När han hade uppträtt klart kom han till vårt bord och pratade lite, och berättade bland annat att han åker till Europa i februari för att spela lite där.

Vi började ta oss hemåt vid 11-tiden, och när vi går till våra bilar ser vi killen komma utspringande och skämtar lite om att han kommer springande efter oss. Ida och CC hoppar i CCs bil och kör iväg medan jag backar ut min egen bil. Håller just på att köra iväg då killen hoppar fram mellan bilarna och öppnar passagerardörren. Han ger tre exemplar av sin egen cd-skiva åt mig, en åt oss alla, haha! Och visitkort också. Så jag kommer hem och kollar upp honom på Youtube, lyssna här: Crow by Joel Kachel. Vi hade ju ingen aning om att killen har "official music videos" på youtube xD

Nu ska jag göra mig i ordning för min au pair-meeting. Ida och CC kommer här via om en timme ungefär så åker vi tillsammans till meetingen då vi ska åka snowtubes.

Eva turns 20!

Happy Birthday Eva! På fredag var det Evas födelsedag, och hon ordnade fest hemma hos sig. Åkte dit vid 7.30 ungefär och hade jättekul! Vi åt god mat som Eva lagat, vi drack vin blandat med sprite (!) Är jag faktiskt den enda som inte druckit detta förut? Vi hoppade också i utomhus bubbelpoolen och annors bara pratade och skrattade hela kvällen.



Alla sov över hos Eva och jag som tydligen var först att somna fick ju bästa platsen, Evas säng, medan de andra låg kors och tvärs över soffor och kuddar och vad de nu hittade att sova på. Vaknar tidigt på morgonen av total nackspärr, då jag märker att någon stulit min dyna. Nåja, rätt ska va rätt, antar jag. Fick jag sängen kan någon annan få dynan. Men den skyldiga kan gärna komma och ge mig en ordentlig massage i alla fall, tack.

På morgonen stack CC, Ida, Oskar och jag via McDonald's på frukost innan vi åkte hem, haha. När jag väl kom hem kröp jag tillbaka under täcket och lade på min nya favoritfilm, Julia och Jennica i Grekland, hahahaha! Sen tog jag en liten nap och sen var det dags att göra sig redo för kvällen, kaffe och middag och live musik med CC och Ida!

Miss Jennica comes to school

Ja, idag var det miss Jennica på programmet i barnens skola. Åkte dit en halv timme innan de slutade för att berätta lite om Finland på begäran av barnens lärare. Hade med mig små flaggor åt alla, visade var Finland ligger på kartan, svarade på frågor och berättade lite smått.

Frågade vem som gillar peanutbutter-jelly sandwich och alla räckte genast upp handen. Sen berättade jag att vi inte har det i Finland. Alla bara gapade. Förklarade att vi istället äter t.ex ost och tomat, dessutom som en "open sandwich". Hahaha, vilka reaktioner man fick.

Sen berättade jag om att det inte blir mörkt på sommaren och att det knappt blir ljust på vintern och det var en hitt! Till och med lärarna blev förbluffade, och efter en stund frågade de om det alltså är som i Alaska. Haha! Ja, I guess...



James var den som ville att jag skulle hämta Mumin, så han gick stolt runt och visade Muminmjukisdjuret åt alla och berättade vad alla Mumins vänner heter. Sen lärde jag alla räkna till 10 på både finska och svenska och så gick en av lärarna igenom hela halva djurriket och jag skulle säga vad de heter och vad de säger på svenska. Så jag satt där och muuade och voffade och mjauade och allt möjligt. De tyckte det var hemskt underhållande, vilket jag inte tvivlar på en sekund. Tur att ingen filmade.

Tack för mig, Miss Jennica slutar nu med sin knappt påbörjade karriär av Finlandföreläsningar.

The Lion King

Fick ju som sagt en biljett till The Lion King teatern i julklapp, och söndagen var dagen då vår show gick.
Som varje söndag tar jag sovmorgon medan min hostfamilj åker till kyrkan på  barnens Sunday school. Steg upp i tid för att möta dem på vår favoritrestaurang för frukost efter kyrkan.

Vid 4-tiden kom Mary Jo och Bob (grandma och grandpa) hit och sedan körde vi alla ner till Minneapolis för att gå på middag på en lite finare restaurang innan teatern. Maten var helt suverän och jag beställde till och med ett glas vin, haha. Tydligen ser jag äldre ut än förra gången jag försökte mig på samma sak.

Så gick vi över till teatern, slog oss ner på våra platser på main floor och njöt av showen. Jag överdriver inte när jag säger att det här är en av den bästa  teatern/musikalen jag nånsin sett. Kostymerna vart helt otroliga och kreativa och alla skådespelare var jättebra, både på att sjunga och att skådespela. Vi bara satt där och gapade av häpnad, skrattade och torkade lite tårar. Och skrattade igen.










Så nu går James omkring och sjunger Hakuna Potada hela tiden, hahahaha, och Mykenna citerar pjäsen så ofta hon hinner, t.ex "Do you mean there's a bunch of royal dead guys watching over us?" Och sen skrattar hon gott i några minuter.

Voting for the Finnish President

 Så på lördagen var det dags att ta sig ner till Minneapolis för att rösta i presidentvalet. Åkte förbi Henna för att plocka upp henne från downtown och så åkte vi tillsammans till Finlands konsulat. Vilket var en upplevelse i sig. Vi visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen när vi stiger in i huset med den enorma Finlandsflaggan utanför dörren och möts av en hög med skor i tamburen och vad som ser ut att vara... någons hem. Vilket det tydligen var... Nåja, vi slog oss ner i soffan och hittade en Antiikki och en Glorias Koti och några Eeva. Det räckte inte länge så stiger det in lite fler människor som på klingande finska presenterar sig och till skillnad från finnarna i Finland inte sitter tysta i varsitt hörn utan pratar på som bara den. Ett hurtigt "Morjens!" och "Että mitä mitä?" var fraser jag med glädje redan hade hunnit glömma. Det hela var ganska informellt och damen som tog emot våra röster var verkligen inte finsk. Hon bjöd oss i alla fall på en finsk utställning dit hon tyckte vi kunde ta med oss alla vi känner. Hmm, jag tror vi avstår. Men vi gav våra röster, vi limmade fast kuverten själv och de är nu redo att flyga till Finland. Vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men kanske att det hela skulle gå lite modernare till än att skicka våra faktiska röstlappar till Finland. Innan vi gick rekommenderade vem-det-nu-var att till andra röstomgången borde vi komma antingen på torsdagen eller fredagen för att rösta, och inte på lördagen som vi gjorde nu. Väntan är visserligen längre då, men då får vi också träffa fler finnar! Vi tackade så mycket för tipset medan vi båda tänkte tack för varningen, då kommer vi absolut inte på torsdag eller fredag nästa gång! När vi steg ut genom dörren tog vi båda en lättnadens suck över att vara tillbaka i den verkliga världen där det inte finns några hypersociala finnar samlade eller Gloria-tidningar som stirrar på en, och sedan brast vi båda i gapskratt och gasade iväg så fort vi kunde. Varken Henna eller jag kan vänta på andra omgången då vi ska åka dit igen... Vi återhämtade oss med lunch i downtown Minneapolis varefter vi gick tillbaka till Henna och jag bestämde mig för att stanna hela kvällen och gå med henne på en gamenight. Så vi tog ett glas vin, en tupplur, och sen bar det av till Hopkins.

Pictionary

My week after NYC

Fast bloggen har stått stilla efter NYC betyder det inte att jag också gjort det. Sedan jag kom hem har vi haft lite middagar, bl.a med CC, Oskar och Philip på Washington Square. CC och jag kom till restaurangen först och anmälde oss. När Oskar och Philip kommer in lite senare berättar de att servitören frågat om de är med "the short people". Ursäkta mig, jag hade faktiskt stövletter med klack på. Men vi hade en kul, avslappnad kväll och servitören var väldigt trevlig trots att vi råddade med hans system, haha. Efteråt åkte vi hem till mig på filmkväll, dit också Ida kom lite senare. Var skönt att ha en kväll bara med oss svenskar, tänkte jag ända tills jag kom ihåg att vi ju inte alla var svenskar, haha. Det är inte lätt när det är svårt... Kunde inte komma överens om någon film så vi kollade på några avsnitt av TV-serien Raising Hope istället. Efter att de andra stuckit såg CC och jag vår chans och lade på Friends with Benefits som vi båda längtat efter att se. Och den var bra. Kanske till och med en favorit.

Följande dag åkte vi några stycken på snowtubing. Det var roligt, men man fick bara åka ner två i gången vilket var lite tråkigt...

Eva och jag!

Upptäckte att Minnetonka boots inte är stövlarna att ha på sig i snö. Inte ens i låtsassnö. Såg lite roligt ut med backarna fulla av snö, men så fort man vände sig om såg man bara den bruna marken.

På måndagen åkte Amy och jag på yoga i Stillwater. Min första amerikanska yogalektion var inte riktigt som hemma, men det var roligt att få göra det igen efter en så lång paus jag haft nu sedan jag kom hit. Sen kom vi båda avslappnade hem där middagen står färdig på bordet och the Bachelor färdigt att slås på. Perfekt, tack Ben.

Följande dag tog jag CC första gången till Rosedale mall, och vi kom på en alldeles utmärkt plan för våra lediga tisdagar (eller mina lediga tisdagar och CCs timmar off varje dag): Shoppingdag. Vilket i och för sig inte skiljer sig jättemycket från mina tidigare tisdagsrutiner, haha. Men vi ska i alla fall försöka träffas varje tisdag på dagen och hitta på nåt kul. Shoppa, luncha, vad som helst.

På fredag åkte vi vårt gäng på bion Joyful Noise med Queen Latifah och Dolly Parton. Den var riktigt bra! Mycket skratt men också lite tårar, precis som det ska vara. Och jag fick äntligen vad jag längtat efter omänskligt länge; peanutbutter M&M's! Mmmmm, jag kanske inte hoppar av glädje av peanutbutter annars, men i M&M's är det verkligen sjukt gott.

Marthin Luther King-dagen åkte Amy och jag med barnen till Minnesota Zoo. Gillar det zoot, vi såg t.ex tre grizzlybjörnar sova ide, pingviner matas med fisk, flamingon, stinkande vildsvin och hajar. För att inte tala om enorma sjöstjärnor och sjöhästar. Och leoparder och en tiger och apor. Och något konstigt som jag inte visste vad det var.

En kväll gick också CC, Ida och jag på kaffe. Vi träffades på Caribou, men de stängde redan kl9 så vi förflyttade oss snabbt till McDonald's, haha. Men inget fel på den mocha frappuccinon alls. Medan vi satt där i våra ytterkläder och frös såg vi hur människorna en efter en kom in i typ inga kläder alls. En kille traskade in i t-skjorta trots kylan ute och då höll jag på att dö lite av kyla trots min nya fina dunjacka beställd i New York, delivered to my doorstep. Hahaha! Life is easy.

I was on TV!

Har under mina fem månader här snubblat över en morgontalkshow som snabbt blev min favorit; The Wendy Williams Show. Showen är rolig, energisk och fylld med kändisskvaller. Den spelas in i New York, så jag bestämde mig för att försöka få biljetter till en inspelning när vi ju ändå skulle vara i NYC. Och jag fick biljetter! Så en morgon hoppade vi i taxin med Uggsen på fötterna och högklackade i väskan och styrde mot inspelningsstudion.

Isaac Mizrahi, bl.a domare i Project Runway, var huvudgästen i showen. När vi kom in i studion stod det en kvinna innanför dörren som kollade allas outfits från topp till tå och valde ut kanske en tredjedel som skulle gå in i ett skilt rum för att fotograferas en och en, så att Isaac Mizrahi kunde välja ut sina tre favoriter till en liten fashionshow under programmets gång. Jag var en av dem som fick äran att ställa sig i fotograferingskön. När jag stod och väntade på min tur att bli fotograferad var jag inte alls säker på att jag ens ville vara med på hela grejen, men jag gick och fotograferades i alla fall. Så efter en stund, efter att alla fotograferats ropar de upp mitt namn och jag tänker att vad f*n ska jag göra nu då, varför blev just jag vald, jag som hade mina nya högklackade skor på mig för första gången och ville inte falla på näsan i direktsänd TV som sänds över hela USA. Men jag hade ju inget annat val än att bli smickrad över att ha blivit utvald av Isaac Mizrahi. Det tog inte länge så var jag 100 procent på att vara med. Och tur det, för det var urkul!

Vi var alltså tre stycken, en tjej och en kille och jag. Först skulle vi skriva under ett kontrakt, sen fick vi backstagepass och gick igenom hela studion och träffade en massa människor som jobbade med showen. Sen satte vid ner oss i ett konferensrum för att få direktiv om hur det hela skulle fungera, blev kollade av sminkösen och sedan fick vi mikrofoner fastsatta på oss (ni vet såna där fyrkantiga små lådor som sätts fast under kläderna på ryggen och dras fram under håret och sedan fastspänns själva mikrofonen vid kläderna eller halsbandet eller nåt). Vi kände oss lite som riktiga glamourösa skådespelare där ett tag, haha.

Medan vi höll på med allt detta hade de redan släppt in resten av publiken till inspelningstudion, så min familj satt redan ungefär i mitten. Just innan showen började fick vi gå och ta våra platser i publiken också. De ordnade en stol åt mig på första raden, så att jag enkelt och snabbt kunde gå backstage under en reklampaus innan det blev vår tur. Så jag satt ensam längst fram, men det gjorde inget.

Efter halva showen ungefär kom de och hämtade oss tre och ledde oss backstage där våra mikrofoner kollades en sista gång och vi alla mer eller mindre flockades kring spegeln med Isaac. Så var det dags. Vi kunde se själva showen genom monitorn medan vi väntade på att vi en och en skulle gå ut på den lilla catwalken och fram till guldstjärnan längst fram. Vi blev peppade av en jättetrevlig man som verkligen gjorde så att vi inte var nervösa alls. Så mitt i allt gav han order åt mig att köra och ut steg jag på catwalken. Och jag snubblade inte. Höll inte ens på att snubbla. Så där stod jag medan självaste Isaac Mizrahi kommenterade min outfit. Det var roligt! Verkligen oväntat men otroligt kul! Till sist gick vi alla tillbaka upp på catwalken tillsammans med Wendy och Isaac och vi fick veta att vi alla tre hade fått varsitt presentkort till Macy's på 200 dollar! Det var ju en lite rolig överraskning.

Sitter på första raden i min nya faux fur väst och mina Vera Wang skor. Hihi.

Jaa, vad kan man säga, livet är fullt av överraskningar. Så pappa, det gör inte så mycket nu mera att jag inte fick vara med i dina artiklar om MOA och Minnesota Wild i HBL,  direktsänd national TV in America duger minst lika bra!

Nu är mitt enda problem vad jag ska köpa från Macy's. Vill köpa nåt fint som jag sen kan komma ihåg att just det här köpte jag för att Isaac Mizrahi tycker att jag hade en av de bästa outfitsen på The Wendy Williams Show, hahaha! Idéer?

PS. Skickar gärna skannade autografer åt dem som vill, hahahaha!

New York!

Staden som aldrig sover, the Big Apple, de gula taxinas förlovade land. Dit åkte jag för andra gången i mitt liv torsdagen efter jul för att träffa mamma, Melina och Teddy. Och för att uppleva det aldrig sinande flödet av människor vart än man vänder sig, när man än vänder sig. Här kommer veckan i New York City i korta drag med bilder.
Flög in från MSP international airport, där jag stötte på Oskar som också skulle till NYC! Det var ju lite roligt att det råkade sig så. Våra flyg gick med 20 minuters mellanrum och vi skulle bo ca tio blocks ifrån varann på Manhattan.
Anlände på JFK och väntade 6 timmar på min familj. Uttråkad, ja. Hörde mer spanska och såg fler indier än nånsin tidigare på ett och samma ställe. Vilket visserligen bara bevittnar att jag varken varit i Spanien eller Indien. Fast det stämmer ju inte, har visst varit i Spanien... Well, hur som helst. Svalt ihjäl lite, så jag drog med mig alla mina väskor och hämtade en proteinshake till middag. Och väntade lite till.
Hajade till först då jag hörde en förbigående man tala finska. Och såg Finnair-tags på någons väska. Så äntligen var min väntan slut och min familj hade landat i USA för första gången. Det var ju roligt att se dem efter 5 månader! Så hoppade vi i en gul taxi med alla våra kappsäckar och körde till vårt hotell, Waldorf Astoria.

Erkänner att jag gillar ställen där dörrvakterna har vita handskar.

Under veckan gjorde vi sightseeing, som t.ex Frihetsgudinnan, Rockefeller Center, Brooklyn Bridge, Central Park, Times Square, Wall Street, 5th Ave och mycket mycket mer. Vi trängdes på Times Square i väntan på det nya året, shoppade, gick genom halva Manhattan tack vare Melina, gick på Broadway-showen Sister Act, hade middag på en roterande restaurang, gick på pub, besökte American Museum of Natural History för att se på dinosaurieskelett, åt gott, yrade på Times Square med Oskar, och igen; mycket mycket mer. För att inte glömma TV-inspelningen vi gick på. Fast så egengod som jag har blivit tänker jag ägna ett alldeles eget inlägg åt mina five seconds of fame, haha.
Och jag fick visa mina oslagbara orienteringsskills. (Endast i NYC dock, mitt lokalsinne är obefintligt i vanliga fall) ....Lexington Ave, Park Ave, Madison Ave, 5th Ave, Avenue of the Americas, 7th Ave, Broadway, 8th Ave... Löper fortfarande som vatten. Tyvärr måste jag medge att NYC förmodligen är staden där det är svårast att tappa bort sig.

Times Square.

Frihetsgudinnan från färjan till Staten Island

On the other side. Staten Island

Rockefeller Center med den berömda julgranen, statyn och skrinnskobanan.

Brooklyn Bridge! Vädret var underbart, solsken och blå himmel.

Wall Street Bull! Som blivande ekonomistuderande kändes det ju lite obligatoriskt. (Stängsel pga Occupy Wall Street.)

Taxicabs. Överallt. Love them.

Shoppade på Saks 5th Avenue. Svimmade lite då jag kom till bordet med de rödbottnade skorna.

Starbucks förstås! Och ja, deras bagels ÄR goda. Vad är NYC utan bagels förresten? Ja precis.

När våra familjer slocknat av jetlag var vi Minnesotare fortfarande hur pigga som helst, så vi stämde träff på 5th Avenue Starbucks och jobbade oss därifrån kring Times Square och resten. Räddades av Batman, fotograferades med poliser, shoppade Disney, drack kaffe och här poserar i Bryant park.

The Plaza. Hade lunch i the Palm Court. Inte för att jag sett för mycket Princess Diaries eller nåt. Härligt ställe, och väldigt god mat. Bra val, jag ;)

Strosade omkring i Central Park ganska mycket. Kan bara föreställa mig en ljuvlig sommardagspicknick i det gröna, skymtande skyskraporna mellan trädgrenarna.

Man blir aldrig för gammal för att fjanta sig med sina syskon. "Jag är sen, jag är sen, jag är alltid lika sen!" Alice i Underlandet skulptur i Central Park.

Fick också se hur man bor i NYC. Lägenhet mellan 8th Ave och Broadway, med utsikt över Frihetsgudinnan och hela halva Manhattan. Nåt att sträva efter kanske?

The Navy. Min kära syster kastade mig in i en hög med marinsoldater.

Gott Nytt År! Trängdes några timmar så nära times Square vi kom för att ringa in det nya året. Pitbull, Justin Bieber och Lady Gaga uppträdde! Vid tolvslaget yrde konfettin, bollen fälldes och människomassorna började röra på sig igen efter många timmars trängsel. Fyrverkerierna var fantastiska, men så är ju allt också bigger and better in America.

Årets första middag. På The View på Times Square. NYCs enda roterande restaurang. Och ja, den roterade faktiskt på riktigt. Det var häftigt.
Började med fördrink, hade en underbar sallad till förrätt med bl.a päron och champagne vinaigrette, scallops (kammusslor) med tryffel till huvudrätt och New York's finest cheesecake och espressomartini till efterrätt.
I damrummet stod det en kvinna och räckte handdukar åt dej efter att du tvättat händerna.
Ger mig själv en klapp på axeln och säger tack för att jag reserverade en så häftig restaurang med så god mat. Rekommenderar starkt.

Under veckan i New York svär jag på att jag gått mer än under mina 5 månader tillsammans i Minnesota. Utan att överdriva. Vilket är helt förståeligt med tanke på att NYC är en av de städerna där det helt seriöst går mycket fortare att gå än att sitta fast i trafiken, medan det inte ens finns några trottoarer i Minnesota...

Och beträffande allt annat... Forgedaboudit!