Empty

Nu är mitt rum tomt. Tom garderob, tomma lådor, tomma hyllor. Det enda som finns kvar är barnens teckningar som pryder väggen från golv till tak, vet inte hur jag ska klara av att ta ner dem. Vet inte hur jag ska klara av att öppna garderoben imorgon på morgonen och upptäcka att den är gapande tom. Eller hur jag ska kunna gå in i badrummet och se glasytan istället för ett hav av flaskor och burkar. Ett hav av MINA flaskor och burkar. Klädhängarna i garderoben där MINA kläder hängde bara för en timme sedan. Nattduksbordens vita yta som förut var täckta med MINA viktiga småsaker.

Intalade mig själv att jag tömmer rummet för att städerskan ska kunna städa imorgon. Det lyckades jag med, har tömt allt och det gick bra, var till och med effektiv. När jag var klar satte jag mig ner på sängen och tittade omkring i det tomma rummet. Då slog det mig att jag inte alls tömde rummet bara för städerskans skull, jag tömde det för att jag inte längre kommer bo i det. Då kom gråten hejdlöst, mitt i allt, från en sekund till en annan. Antar att för att kunna packa ihop allt behövde jag koncentrera mig på någon annan orsak, men det gjorde inte fallet lättare efteråt.

Eftersom jag tömde allt med tanke på städerskan vek jag bara ihop allt och la det prydligt i Hollister-papperkassar vilka jag bar ut i biorummet utanför mitt rum. Fast det var inte så smart, för jag kommer ju inte flytta tillbaka grejerna som jag tänkte mig medan jag flyttade ut dem. Kommer ju ha dem så tills jag åker till Finland. Vilket betyder att jag får omorganisera allt imorogn bara för att jag hjärntvättade mig själv för att klara av hela alltihopa. Ja, det här är mitt största problem för tillfället, och nej, jag vill inte höra om era större (och riktiga) problem. Jag vill krypa ner i MIN queen-size säng med mina kuddar och glömma bort att det är den nästsista natten jag sover i den. Jag vill glömma bort att jag kommer åka till flygfältet på fredag och plocka upp en tjej som flyttar in i mitt rum, jag vill glömma att det finns något som heter Finland. Jag vill glömma att min garderob är tom.

Det värsta är att jag kommer lyckas glömma allt det här, och hamna ta smällen imorgon igen då jag vaknar och kommer ihåg allt detta jag inte vill veta.